Om Waybound Studio

Semesterplaneringen som blev något annat

Uppsala, 2026.

Jag satt som jag brukar, ensam förälder med två barn och en husbil, och försökte lägga ett pussel som aldrig riktigt går ihop.

Norge, som alla säger är så vackert att man måste se det själv.

En son med födelsedag att fira hos vänner i Skellefteå.

Och mellan de två punkterna, en sträcka som antingen blir en resa — eller bara transport.

Jag hade redan lärt mig den läxan en gång. Frankrike var vackert på pappret, tills en snabb koll visade att det inte var praktiskt ens med sträckkörning. Den här gången skulle jag göra det rätt.

Så jag satte mig med ChatGPT och pratade igenom det, dag för dag. Fikastopp. Lunchstopp. Sovplatser. Sevärdheter som faktiskt låg i vägen, inte bara i närheten.

En vecka senare hade jag ett Excel-ark jag var uppriktigt stolt över — en balanserad resa från Uppsala till Skellefteå, in i Norge och hem igen. Jag var djupt tacksam över vad man kunde åstadkomma med AI nu för tiden. Skönt att ha lite koll innan man gav sig iväg.

Frågan jag inte kunde skaka av mig

Och just då, med planen färdig, kom den där tanken.

Det här var bra. Men tänk om det gick att göra bättre?

Jag hade byggt enkla spel med AI förut, så jag visste att den kunde skriva riktig kod — inte bara ge råd. Så jag bad den om en ruttplanerare. Något som skulle räkna ut en balanserad resa med lagom avstånd mellan stoppen, automatiskt, utan en veckas fram och tillbaka i en chattruta.

Den första prototypen tog några dagar.

Från prototyp till tio moduler

Sen hände något jag aldrig planerade.

Projektet växte. Och växte. Ruttplaneraren fick sällskap av en reseguide som föreslog resmål utifrån känsla, inte adress. Sen en följeslagare för själva vägen — finns det toalett, är det en trevlig plats, får jag stå över natten? Sen ett sätt att se resan i backspegeln när den var över, med en röst som faktiskt kunde berätta om den.

Innan jag visste ordet av hade jag inte längre en ruttplanerare. Jag hade en hel svit, byggd modul för modul på precis samma sätt som resan till Skellefteå: ett samtal i taget, med AI som verktyget och nyfikenheten som kompassen.

Det är den mest omvälvande resan jag gett mig ut på — inte till Norge, utan in i vad som faktiskt går att bygga när man vågar fråga "kan det bli bättre?" en gång till. Vibe-coding var gnistan. Waybound Studio är vad som hände när jag lät den brinna.

Vart vi är på väg

Idag är sviten fokuserad på Norden och Europa, för att det är där jag själv kör. Förhoppningen är att den växer långt bortom det — med en premiumtjänst som en dag täcker hela världen, byggd av samma envisa fråga som startade allt.

Jag delar den här sajten precis som jag delade den där Excel-planen på sin tid: med vänner först, sedan kollegor, sedan alla andra som känner igen sig i känslan av att stå i garaget med en husbil, en karta och en känsla av att resan borde kunna bli mer än bara vägen dit.

En sista sak...

Om du har läst ända hit: tack.

Det betyder att vi har delat lite mer än en berättelse om en produktsvit. Vi har delat ett sätt att tänka på resor, nyfikenhet och att bygga saker man själv önskade fanns.

Jag hoppas innerligt att Waybound Studio hjälper dig hitta extraordinära platser, få mer tid med människor du älskar och skapa minnen som följer med dig i många år.

Om du någonstans längs den resan känner för att bjuda mig på en kaffe är jag djupt tacksam. Ditt stöd hjälper sviten att fortsätta växa, samtidigt som det bidrar till hosting, utveckling och, naturligtvis, den där koppen kaffe bakom varje ny modul.

Jag önskar dig trygga vägar, vackra solnedgångar och oförglömliga äventyr.

Tack för att Waybound Studio får bli en liten del av din resa.

— Joakim